Titel: Home Alone 2: Lost in New York
År: 1992
Längd: 120 min
Genre: Komedi | Äventyr
Regissör: Chris Columbus
Skådespelare: Macaulay Culkin, Joe Pesci, Daniel Stern, Catherine O’Hara, John Heard
I slutet på november gick Home Alone på TV, och jag kollade in den för att jag mindes att jag gillade den som liten. Jag blev dock inte lika imponerad nu i vuxen ålder, men jag måste medge att den var småmysig ändå. På juldagen gick uppföljaren så jag tänkte att jag lika gärna kunde kolla in den också.
Intrigen känns till stor del som en upprepning av ettans, fast någonting annat hade jag inte förväntat mig heller. Denna gång planerar Kevin (Macaulay Culkin) och hans familj att åka till Miami över julen. På flygplatsen kommer Kevin bort från familjen och råkar sätta sig på ett plan som går till New York. Han har sin pappas kreditkort med sig, och han tar in på ett lyxhotell för att se på TV och frossa i glass och annat som roomservice erbjuder. Banditerna Harry och Marv (Joe Pesci och Daniel Stern) har lyckats rymma från fängelset under ett fånguppror. När Kevin får reda på att de tänker råna en leksaksaffär beslutar han sig för att använda sin list för att stoppa dem ännu en gång.
Home Alone 2 ligger kort sagt på samma nivå som ettan. Den är precis lika larvig och precis lika angenäm att se. Filmen rullar på ganska bra fram till dess att kampen mellan skurkarna och Kevin börjar, för då börjar även det riktiga tramset. Återigen är skurkarna ofantligt korkade. Något jag däremot ser som en liten förbättring sedan föregående film är att de gör narr av sin egen dumhet. Ett exempel är ett citat som Harry drar när han hotar Kevin, ”I never made it to the sixth grade and neither will you.” Gillar man ettan så lär denna fungera också.
0 Svar till “Home Alone 2: Lost in New York”