Titel: (500) Days of Summer
År: 2009
Längd: 95 min
Genre: Drama | Romantik | Komedi
Regissör: Marc Webb
Skådespelare: Joseph Gordon-Levitt, Zooey Deschanel, Geoffrey Arend, Chloe Moretz, Clark Gregg
På pappret låter inte (500) Days of Summer som något i min smak. Jag skulle förmodligen aldrig brytt mig om att se den om det inte vore för alla hyllningar och lovord om att den är fantastisk, eller rentav ett mästerverk. Såhär i efterhand kan jag inte påstå att jag rankar filmen särskilt högt, men jag fick en trevlig filmupplevelse som gav mig leenden på läpparna.

“This is not a love story. This is a story about love”, det påpekar berättarrösten för oss i början. Tom Hansen (Joseph Gordon-Levitt) jobbar i Los Angeles med att skriva texter till hälsningskort, men han vill hellre bli arkitekt. Summer Finn (Zooey Deschanel) får jobb på Toms kontor en dag, och efter att han fått höra att hon gillar samma musik som honom blir han mer eller mindre förälskad. De börjar dejta och har ett förhållande under drygt ett år tills Summer lämnar honom. Förkrossad och nedstämd reflekterar Tom tillbaka på tiden de spenderade tillsammans och försöker luska ut vad som gick snett.

Filmen berättas i en högst okronologisk ordning där det hoppas fram och tillbaka bland hundratals dagar. Den har påhittighet i bagaget och undviker klichéer som man ofta kan hitta i romantiska komedier, och man slipper se något mjäkigt trams. Den värsta sorten finns till exempel i kärleksscenerna med Ben Affleck och Liv Tyler i Armageddon. Bland annat därför är jag lite aktsam när det kommer till romantikfilmer, tänk om de skulle ha en massa likartade scener!

(500) Days of Summer är en mysig och smart liten film som märkbart gjorts av fingerfärdiga människor. Men när det kommer till kritan tycker jag inte att den är värd att minnas som någonting mer. Den kommer förmodligen slinka ur min egen hjärna ganska fort.


Ett mästerverk enl. mig och jag har likt dig lite halvsvårt för genren men det känns skönt att se en film som undviker det vanliga mjäket.
Jag håller med Filmitch. Ett äkta mästerverk som jag fångades stenhårt av. :)
Kul att den ändå inte bombade totalt hos dig. Lite av en frisk fläkt ändå i all den vanliga sirapen… ;)
Det verkar gå inflation i den här filmen i bloggbubblan just nu, haha. Säger som vanligt, måste se om den någon gång. :)
Skrev själv om denna i helgen. Jag gillade den verkligen, bortsett från slutet där den ju föll i det vanliga träsket.
Jaså? Jag tycker att slutet var rätt bra, hennes namn var ju lite kul.
Jag måste se den här nu!! Majoriteten säger att den är skitbra, ju!
Håller med Voldo – slutet var bra :)
Detta är en underbar film enligt mig. Faktiskt en femma!