The Hangover

Titel: The Hangover
År: 2009
Längd: 108 min
Genre: Komedi
Regissör: Todd Phillips
Skådespelare: Bradley Cooper, Ed Helms, Zach Galifianakis, Justin Bartha, Heather Graham, Ken Jeong

Då och då händer det att man blir redigt överraskad av film. Ett exempel är The Hangover som liknar vilken annan medelmåttig komedi som helst, men under ytan döljer sig mer. Den tog sig in på IMDb’s 250-lista ett tag och blev höjd till skyarna av publiken. Jag anser däremot att den inte är fullt så bra att den förtjänar en plats där.

Berättelsen handlar kort och gott om fyra killar som ska på svensexa i Las Vegas. De tar in på Ceasars Palace hotell och casino för att ha en sista partykväll innan det stundande bröllopet för Doug (Justin Bartha) och hans tjej. Dagen efter har de inget minne av festen. De vaknar i ett sönderslaget hotellrum, med en tiger i badrummet, en unge i garderoben och Doug saknas helt. Rejält bakfulla och ostadiga travar de ut på gatorna i Las Vegas för att försöka lägga pusselbitarna på plats. Tiden fram till bröllopet är inte lång, för att det inte ska gå i stupen måste herrarna ordna upp allt och finna den försvunne brudgummen.

Mina förväntningar var absolut inte höga på detta projekt. Trailern såg mest bara tramsig ut och regissören har den relativt dåliga Starsky & Hutch på meritlistan. Men det visade sig att jag bjöds på många skratt. Roligast är Zach Galifianakis och hans knasiga karaktär. För att demonstrera en bit av hans dialog:
- Can I ask you another question?
- Sure.
- You probably get this a lot. This isn’t the real Caesar’s Palace is it?
- What do you mean?
- Did, umm… did Caesar live here?
- No.
- I didn’t think so.

Första halvan av filmen är den starkaste, den ena skojigheten staplas upp efter den andra i hög fart. Det blir aldrig tråkigt för oss tittare. På minussidan ligger de avslutande delarna, tempot lider smått av storyns ihopknytande. I slutändan är The Hangover som vilken komedi som helst, bara med en lite mer välskriven dialog, välplacerade skådisar och en allmän kvalitet som inte någonsin hamnar på låg nivå. Den tål att ses om, nu väntar jag på The Hangover Part II, hoppas att den också håller måttet.