Titel: Black Swan
År: 2010
Längd: 108 min
Genre: Drama | Thriller
Regissör: Darren Aronofsky
Skådespelare: Natalie Portman, Vincent Cassel, Mila Kunis, Barabara Hershey, Winona Ryder
Jag började få upp ögonen för Black Swan när Natalie Portman blev tilldelad huvudrollen. Aronofsky är en kunnig regissör som kan få sina skådespelare att verkligen prestera, så jag tänkte att han kanske kunde få ordning på den här svackan som Portman haft sedan V for Vendetta. Turligt nog kan jag omöjligt känna mig besviken, hon är värd en Oscar.
Nina (Portman) är en ballerina i New York som bor tillsammans med sin kontrollerande mamma (Barbara Hershey). Dansregissören Thomas Leroy (Vincent Cassel) bestämmer sig för att ersätta ballerinan Beth (Winona Ryder) som blivit för gammal. Hans första val är Nina vars största konkurrens ligger i nykomlingen Lily (Mila Kunis). All träning och påfrestning inför den kommande föreställningen Swan Lake gör att Nina börjar må dåligt och hamna i kontakt med en mörkare sida av sig själv.
Det är inte lätt att komma på vad jag ska skriva om den här sluga filmen egentligen. Man skulle kunna jämföra den med Aronofskys tidigare alster, eller varför inte något hokuspokus av David Lynch? Den är filmad med handkamera i en sorts dokumentäraktig stil likt The Wrestler, och den får oss att känna obehag likt Requiem for a Dream. De tre filmerna är i stort sett lika bra i min mening, dock sträcker jag mig inte så långt att jag kallar någon av dem för mästerverk.
Winona Ryder spelar en karaktär vars yrkesutveckling avspeglar hennes egen, ungefär som Mickey Rourke gör i The Wrestler. Hon var riktigt stor en gång i tiden men har liksom fallit i glömska med åren. Ett perfekt val för rollen var hon, även om hon inte får många minuters speltid. Natalie Portman är remarkabel och gör en utomordentlig prestation som lär uppmärksammas av Oscarsakademin. Det vore skitkul om hon fick plocka hem en guldgubbe i år.
För de som gillar psykologiska thrillers är Black Swan en guldgruva. Den har kraft, nervkittling och en sista kvart som man blir hypnotiserad av. En smått förträfflig film som jag kommer att se igen. Samtidigt känner jag mig lite halvbesviken, men det är för att mina förväntningar var osunt höga. Med undantag av The Fountain har jag förresten tyckt bättre om regissörens tidigare filmer vid en omtitt, det kanske är samma sak med denna.
Voldo's Filmblogg 
jag hade kanske för höga förväntningar på filmen, den var snygg skådespelriet och hela hantverket var i toppklass men av någon anledning ställde jag mig ganska kallsinnig till själva historien, tror att jag gav den en 6:a, troligtvis höjs betyget vid en omtittning , det verkar vara en sådan film.
Nyfiken: Inget i din recension antyder att detta skulle bli något annat än en tia, så varför inte fullpoängare?
Tior är exklusiva, storfavoriter som hör till den absoluta toppen. Jag tycker dock ”bara” att Black Swan är väldigt bra. Låter det som att jag tycker att den är bättre än så är det nog för att jag är kass på att recensera helt enkelt. :)
Nejdå, det var absolut ingen kass recension, det var bara att jag saknade vad du saknade för att det skulle bli en fullpoängare :) Men med din förklaring blir det fullt begrpligt.
Jag tänkte faktiskt på att jag borde skriva någonting mer kritiskt också, det händer ibland annars att jag bara hyllar en film och ändå inte sätter en nia eller tia. Men med ex. Black Swan är det svårt att hitta saker att klanka ner på tycker jag, samtidigt som det inte är någon übermästerlig fullpoängare i mina ögon.
Hej!
Jag förstod inte vad det egentligen var med henne i filmen? Skulle du kunna förklara, snälla :)
Det finns en del analyser osv över Internet som du kan kolla, om du är bra på engelska dvs. Prova denna:
http://abcnews.go.com/Health/Movies/black-swan-psychiatrists-diagnose-natalie-portmans-portrayal-psychosis/story?id=12436873
Annars kan jag förklara lite kort så som jag fattade slutet, sätter ett streck över texten som spoilervarning:
Ninas strävan efter perfektion och krav från mamman etc. tärde på hennes psyke. Hon var tvungen att ta död på ”sig själv”, alltså det ordningssamma jaget för att kunna spela rollen som svart svan perfekt.