Titel: Scarface
År: 1983
Längd: 170 min
Genre: Drama | Thriller
Regissör: Brian De Palma
Skådespelare: Al Pacino, Steven Bauer, Michelle Pfeiffer, F. Murray Abraham, Robert Loggia
Detta klassiska gangsterepos utgör förmodligen en av världens mest kända filmer. Även många som inte har sett den har säkert fått syn på postern, hört replikerna eller känner någon som älskar filmen. Den är speciell och gör sig förtjänt av sin höga status.
Tony Montana (Al Pacino) immigrerar från Kuba till Miami i början på 1980-talet. Planer på att bli en hårt arbetande och skattebetalande innevånare sätter han kvickt åt sidan och väljer brottets bana. Gangsterbossen Frank Lopez (Robert Loggia) tar honom under sina vingar och de gör olagliga affärer efter olagliga affärer, det gäller oftast stora summor pengar. Montana stiger i rangordningen alltmer och blir tillslut mäktigare än Frank. Han är nu rik som en kejsare och har nästan allt han kunnat drömma om, men det blir hans egen girighet och paranoia som sätter käppar i hjulen.
Al Pacino är helt fenomenal i huvudrollen, han överspelar men gör det på bästa oförglömliga sätt. Han gestaltar en invecklad person vars aktioner inte alltid är lätta att förstå. Trots att han har någon form av moral i kroppen och vägrar döda barn står det klart att han inte bör vara någons förebild.
Till största delen filmade man i Kalifornien då man inte tilläts filma i Miami på grund av den negativa effekt på turismen som Scarface kunde få. Miljöerna är riktigt fina och påminner precis som resten av filmen om TV-spelen i ”Grand Theft Auto”-serien, särskilt ”Vice City” som utspelar sig i en Miami-lik stad under 80-talet.
Scarface är en fantastisk film med ett fungerande antibrottsbudskap, tyvärr blir den lite undermedvetet komisk vid korta tillfällen och manuset är inte av det allra bästa slaget. Självklart ska slutbetyget vara högt.
Jag blev väldigt nyfiken på förhållandena i Miami som stad under den här perioden. Var det verkligen så tufft att ingen reagerade när det springer ut en blodig kille med motorsåg på gatan?! Eller är det bara en yttepytteliten dramaturgisk frihet som herr De Palma tog sig?
Lämnade han inte motorsågen efter att han fallit ut ur fönstret? Eller minns jag fel?
Nä, jag vill minnas att han i ett läge drar ut på gatan med motorsågen.
Håller helt med om kommentarerna, en jättebra film. Själv älskar jag svärtan och det ”smutsiga” i filmen. Sen kanske den har som du säger vissa brister i manuset, Själv tycker jag att vissa sekvenser känns för långsamma. Men jag tror också att det handlar lite grann om filmklimatet under den tiden. Man vågade hålla ett långsammare tempo då, vilket ju är på både gott och ont. :)
Sofia: Ja, kanske. Men han dör ju strax efter så folk kanske inte hinner reagera på just motorsågen? :)
Har så svårt för Pacinos överspelande. De palma är också en regissör som jag ogillar. Filmen är ok men det beror nog mer på att jag är förtjust i gangsterfilmer.
Men De Palma tycker ju om överdrifter av alla de slag ….