Blade Runner

Titel: Blade Runner
År: 1982
Längd: 117 min (Final Cut)
Genre: Drama | Sci-Fi | Thriller
Regissör: Ridley Scott
Skådespelare: Harrison Ford, Rutger Hauer, Sean Young, Edard James Olmos, Daryl Hannah

Ridley Scott fick minsann uppmärksamhet efter sin andra långfilm; Alien. Hans nästkommande film Blade Runner skulle praktiskt taget bli lika populär. Den har varit väldigt omdebatterad och fått en status som aktningsvärd klassiker. Mig har den dock inte lyckats tjusa till en så stor grad.

Staden är Los Angeles, året 2019. Människan har konstruerat intelligenta androider som är identiska med människor till utseendet. Dessa så kallade ”Replikanter” har utnyttjats till slavarbete. Efter att ha begått en rad våldsamma uppror fördrivs Replikanterna från jorden. En sorts poliser med beteckningen ”Blade Runners” får som uppgift att hitta och eliminera alla Replikanter som befinner sig på jorden. Rick Deckard (Harrison Ford) är en ex-Blade Runner som blir återkallad till tjänst för att ta kål på några Replikanter i närheten. Under jakten ställs Deckard inför ovisshet kring hans egen natur såväl som fiendens.

Jag älskar Alien men har svårt att engagera mig ordentligt i Blade Runner. Det känns som att filmen har en början och ett slut som inte finns där, som om den är andra delen i en trilogi. Framtidsvisionen är dock hyfsat intressant och aktuell ännu. Vi kan se en liknande sådan i den förlängda versionen av Avatar, det är sjabbigt, trångt och inte särskilt miljötrevligt.

De visuella delarna lär ha fått många att häpna på 80-talets biografer, effektteamet gjorde ett präktigt jobb. Borde de förresten inte vunnit en Oscar för sina specialeffekter istället för E.T.? Slutligen måste jag nämna att musiken är bra och jag gillar den allmänna stämningen.

betyg7

10 reaktioner på ”Blade Runner

  1. Ja, stämningen är starkare än storyn men jag gillar ändå att filmen är så öppen. Ridley lämnar verkligen fältet fritt för tolkningar.

  2. Ojoj…har har vi Flmrs heliga graal (som iof redan är hittad dårå)…min älskade och absoluta favoritfilm ända sedan den första dag jag såg den på bio nästan alldeles ensam på en biograf i början av 80-talet…

    I snart 1 år har jag nu gått runt och filurat på ett inlägg om VARFÖR den berör mig så mycket, och varför den fortfarande kan trollbinda min hjärna bara genom att tänka på den…

    …förhoppningsvis kommer det där inlägget upp inom snar framtid på the blogg…. :-)

  3. Intressanta åsikter. Till skillnad från många andra fan boys kan jag ha största respekten till varför vissa människor inte skulle gilla filmen. Men i mina ögon är den min favoritfilm. Ett perfekt exempel på när en film är en upplevelse, mer än bara en film.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s