Analys av The Shining

Hemskheterna på The Overlook Hotel står givetvis i fokus för denna analys. Frågan är varför de inträffar. Rör det sig bara om sedvanliga spöken som busar på ett hemsökt hotell eller finns mer djup än så? Enligt min tolkning omfattar intrigen de vita amerikanernas behandling av sitt lands ursprungsfolk; indianerna som de egentligen felaktigt kallas, och att många överser (”overlook” som i hotellnamnet) vad som försiggår i filmen, i verkligheten och vad som försiggått historiskt. På den brittiska affischen till filmen finns en tagline som lyder ”The tide of terror that swept America is here”, vilket låter som en liten ledtråd.

Kubrick ska ha varit extremt noggrann med detaljer och hans The Shining måste vara vara en av världens absolut mest kryptiska och detaljerade filmer, exempelvis angående rekvisitan och scenografin. Det gäller även musiken som vid förtexterna verkar ljuda av indian-rop och skrik. Indianer gör sig strax synliga, först i scenen vid matförrådet där man skådar burkar med en indianhövding som logo. På burkarna står ”calumet”, en beteckning för en sorts fredspipa som indianer använder. Snarlika dolda meningar finns på nästan alla håll och kanter.

Ett par tidiga repliker förklarar att hotellet byggts på en indiankyrkogård och att man var tvungen att avvärja några attacker från indianer under byggandet. Dessa repliker är viktiga i och med att de ger tittaren en klar antydan om orsakerna till varför hotellet spökar. De ruggiga blodscenerna där stora blodmängder forsar ut ur hissdörrar bildar en typ av indianspöken. Vi får aldrig höra blodet forsa, det är helt tyst, likt det blod som nationen byggts över månne? När Danny åker runt i hotellet med sin lilla trehjuling hörs den tydligt då den rullar på golven, men när den åker över mattor som ofta har indiandesign blir den avsevärt tystare. Naturligt kanske ja, en tanke lär dock finnas bakom. Här tror jag att Kubrick demonstrera hur Amerika grundades, hur historien ser ut och hur nationen också ser ut i modern tid, med hjälp av förtryck och blodspillan i det tysta.

Hotellets svarte köksmästare Dick Hallorann är den enda personen som dör i filmen utöver Jack. På engelska är köksmästare ”chef”, ordet låter nästan som ”chief”, hövding på svenska. När Hallorann brutalt mördats ligger han ovanpå en stor design med indianinfluerat motiv. Han är den enda mörkhyade personen i filmen, han tillhör en minoritetsbefolkning i Amerika och påminner en smula om en urinvånare till utseendet. Kanske representerar han två olika folkslag som utsatts för alla möjliga sorters hemskheter i Amerika just på grund av deras etnicitet.

Jack representerar de vita människorna som grundade Amerika medan Wendy agerar indian. Hon är ofta lite lik indianer till utseendet, det gäller både kläderna och frisyrerna. Som exempel har vi det gula klädesplagg hon bär med indiantält och liknande ting som motiv. Scenen med Jack som sitter vid hotellbaren och talar med en spökperson som han kallar Lloyd är också belysande. Jack mumlar om att han ska trycka tillbaka dem som är den vita mannens börda. ”You set ‘em up and I’ll knock ‘em back, Lloyd. One by one. White man’s burden, Lloyd, white man’s burden.” Referensen är till en rasistisk dikt av Rudyard Kipling.

Varje gång Jack talar med ett spöke finns en spegel inblandad som oftast är rakt framför honom. Med undantag för scenen då han är inlåst i skafferiet utan någon spegel. Han språkar med Grady genom dörren, men vi får inte se Grady då. Just speglar och dualism har en betydande roll i The Shining, det senare även i indiansk kultur. Först har vi badrumsspegeln i familjens hus där Danny bevittnar visionerna om forsande blod och de mördade systrarna. Vid filmens början får vi höra att systrarna som mördades var 8 och 10 år gamla, inga tvillingar med andra ord. De är inte identiska, bara nästan, som om de blivit tvingade till att se så lika ut som möjligt. En obalans i symmetrin som leker med vårt sinne och förstärker den allmänna kusligheten.

På hotellet får vi se Jack ligga i sin säng, kameran zoomar utåt och avslöjar att vi tittar på honom genom en spegel. Han berättar för Wendy att det är som om han varit där tidigare, som om han vet vad som ska finnas bakom varje hörn. Även Jack har alltså sin beskärda del av framtidssyner, vilka precis som i Dannys fall visas med hjälp av speglar. Scenen med den skräckinjagande damen i badkaret utgör ett annat exempel, hon som först är ung och vacker förvandlas till en ruttnande otäcking när Jack ser henne via spegeln. Ibland är det som att Jack befinner sig i en drömvärld som blir till verklighet genom speglar.

Tillsist har vi det mest anmärkningsvärda spegelmomentet med ordet ”redrum” som upprepas av Danny och lyder ”murder” baklänges. Slutsekvenserna visar ordet i en spegel som är riktade mot oss tittare. Danny bär ofta kläder med väldigt amerikanska teman, som exempelvis en tröja med Musse Pigg-motiv eller en rymdraket som har texten ”Apollo USA”. Värt att påpeka är att i den första sekvensen där Danny är iklädd rymdraketströjan kan man skymta en tavla i bakgrunden som avbildar en ung indianflicka. Som jag tidigare nämnt representerar Jack de vita män som tyranniserade indianerna och Wendy en indian. Då ska förmodligen Danny föreställa en typisk modern amerikan. Han minns sällan de hemska visionerna han ser, och han repeterar ”redrum” utan att någonsin säga ”murder”. Slutligen försöker Danny undkomma sin far i snön och gör det genom ett gammalt indianknep, att följa sina egna fotspår. Han överlever genom att ta till sig indianernas metod.

Vidare på det här med dualism: Spökbutlern presenterar sig som Delbert Grady, men Jack påstår att han måste vara Charles Grady, den förre fastighetsskötaren som mördade sin familj på hotellet. Båda herrarna har befunnit sig på hotellet minst två gånger under två olika livstider. Grady som butlern Delbert under 20-talet och fastighetsskötaren Charles under 70-talet. För Jack är det 70-talet som vistelsen gäller, men Grady försäkrar att Jack alltid funnits där. Han visar sig ha rätt när Jack syns på ett gammalt fotografi från 1921.

Slutet med tagningen på fotografiet har säkert fått många att klia sig i huvudet och fundera på dess mening, varför syns Jack på ett fotografi från den fjärde juli 1921 med texten ”Overlook Hotel Ball”? Den 4:e juli är USA:s självständighetsdag, men landets urinvånare kanske inte kände någon vidare glädje när den infördes? Deras land existerade ju inte längre. Fotot måste förövrigt vara bland det allra klurigaste som filmen har att erbjuda, och många olika tolkningar förekommer, det sägs bland annat att det innehåller referenser till president Woodrow Wilson. Jag blir nog bara mer vilsekommen ifall jag försöker utveckla detta, så jag lämnar denna bit nu för att avrunda analysen.

Slutsatsen jag drar är att The Shining återger en föreställning, som om man filmat en teaterpjäs, om folkmord, förtryck och förnekelse. Jack är Amerikas grundare, Wendy är indian och Danny är en vanlig amerikan som vill undfly sitt ursprung och sina gamla förfäders spöken i form av Jack. Man kan även se den som en hämndfilm, med hämnd av indianer som tema. Inte bara en hämnd på den verkliga terrorn och förtrycket, utan en hämnd på hur indianer framställts i fiktionsverk och hur de behandlats av filmindustrin. Några år innan The Shining kom ut ville Marlon Brando inte ta emot sin Oscar för The Godfather, med anledning av hur indianer behandlades inom film och lät Sacheen Littlefeather ta emot den istället (se här).

Men som sagt, egentligen har jag bara skrapat på ytan här. Kubrick var en gåtfull herre vars koder förblir svårknäckta.

Här har filmbloggaren filmitch skrivit ner några tankar kring filmen.

Annonser

11 reaktioner på ”Analys av The Shining

  1. Välskrivet och intressant. Mer sådant! Du argumenterar väl för indiantolkningen av filmen. Har hört om den tidigare. När jag ser på The Shining tittar jag på den som en välgjord spökfilm det är ganska sällan jag analyserar det brukar min bror få stå för ;)

    Hur man tolkar film är som alltid subjektivt. Jag har t.ex läst analyser av The Shining där det hävdas att det INTE rör sig om indianer, har även läst tolkningar att det inte förekommer nga spökerier alls utan allt utspelar sig i Jacks sinne. Vad som är rätt eller inte vet jag ej det är som sagt subjektivt.

    • Tack för komplimangerna. Det är subjektivt också precis som du säger. En tolkning behöver ju inte utesluta en annan, det kan finnas många sanningsenliga. Har hört att Jack även ska representera Kubrick. Att Kubrick var elak mot Shelley Duvall under filminspelningen kan ha med det att göra. Det finns mycket att klura över.

  2. Intressant läsning minst sagt. Jag drar härmed dock in Stephen King genom att undra om den här indinavinkeln (kyrkogård ffallt) är något som han också har med? Själv minns jag nämligen inte. Om det är något som uppkom i filmen kan ju det kanske vara ytterligare en anledning till att King inte gillar Kubricks version?

  3. Oj, riktigt intressant. Håller med Filmitch, mer sånt.

    Har själv aldrig hört om eller tänkt på indianvinkeln. Som Sofia skriver så kan jag inte minnas att det var nåt som King hade med i boken. Det där med indiankyrkogårdar finns väl med i Jurtjyrkogården (och From Dusk Till Dawn?).

    Kvinnan i badkaret? Vad representerar hon? Det nya skinande USA som ändå döljer nåt förruttnat (behandlingen av indianerna)?

    • Bra tolkning där, det kan mycket väl vara så angående kvinnan i badrummet.

      Har inte sett Jurtjyrkogården. Är From Dusk Till Dawn kopplad till The Shining på något sätt?

      • Nej, ingen koppling mellan From Dusk Till Dawn och The Shining förutom att man precis som i Jurtjyrkogården (har jag för mig) har byggt något ovanpå en gammal indiankyrkogård.

      • Fast det där med gamla indiankyrkogårdar tycks generellt vara ganska poppis. Tänker tex på Poltergeist. Och i Pet Semetery är det ju själva platsen i sig som skapar det hemska, oavsett vem som utnyttjar den.

  4. En faktor som jag reagerar på är, vad är Kubrick förhållningssätt till indianslakten? Om inte han är så intresserad av det, varför skulle han då göra en hel film om detta?

    • Kubrick var en gåtfull person. Han verkade åtminstone föredra underliggande teman i sina filmer framför tydliga budskap.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s