Titel: Ghost in the Shell (Kôkaku Kidôtai)
År: 1995
Längd: 83 min
Genre: Action | Animation | Sci-Fi | Thriller
Regissör: Mamoru Oshii
Ghost in the Shell är en animefilm med kultstatus jag egentligen velat se sedan barnsben, men inte sett förrän nu. För att vara på säkra sidan har jag sett den innan den mindre tilltalande remaken med Scarlett Johansson släpps. Det hade känts mycket bättre utan vittvätten som denna remake innehåller. Klassikern från 1995 är däremot svår att finna brister hos.
I ett framtida dystopiskt Japan har ett internationellt elektriskt nätverk tagit över människors liv allt mer. Sector 9 är en polisstyrka bestående av cyborgs med speciella styrkor och förmågor. En av polismedlemmarna är kvinnan Motoko Kusanagi som kallas Major. Tillsammans med sin partner, Batou, får hon i uppdrag att fånga en avancerad hackare som går under namnet ”Puppet Master”. Uppdraget kommer utgöra en stor vändning i Major liv.
Den engelska dubbningen började jag titta på först, bara för att stänga av efter en stund då skådespeleriet visade sig vara krassligt, och översättningen likaså, något jag hade hört varningar om innan. Exempelvis översätts ”jag har mens” till ”jag har en skruv lös”, i början av filmen. Den japanska originaldubbningen är dock bra. Ett utmärkande och magnifikt soundtrack gör förövrigt nytta med rätt stämning.
Ghost in the Shell är en detaljrik film som säkerligen tål att ses flera gånger för att upptäcka mer som tittare. Den har sina mysterier och element som ger rum för analyser och tolkningar. Man kan dra paralleller till Terminator 2, Blade Runner och Jonathan Nolans Westworld som alla delar vissa teman. Filmen är förövrigt en av huvudinspirationerna till The Matrix. Den visuella kraften är påtaglig redan i inledningsscenen med huvudhjältinnan som kastar sig ut för en skyskrapa.
Snart ska jag passa på att se den uppföljande animeserien Stand Alone Complex från 2002 och filmen Innocence från 2004. Jag kanske även läser originalförlagan någon gång. Filmen från 1995 är imponerande, jag önskar bara att den vore längre än sin korta speltid på 83 minuter.
Voldo's Filmblogg 