Animeserier – mina favoriter

Eftersom jag ökat mitt animetittande detta år tänkte jag att jag lika gärna kunde skriva ihop ett inlägg om de bästa animeserierna jag sett. Några av dem har jag recenserat på bloggen tidigare. Jag tar endast med serier för vuxna här och undviker exempelvis Mumindalen som annars är en favorit för mig sedan barndomen. Serierna listar jag efter bokstavsordning och jag struntar i betygsättningen, men kan väl säga att alla ligger på betyg mellan 7 och 10.

Basilisk (2005)

Kort summerat är detta en sorts Battle Royale som äger rum i Japan runt 1600-talet. 10 elitkrigare med övernaturliga förmågor på varsin sida av två rivaliserande klaner slungas ut i krig mot varandra. I centrum finns en romans mellan klanernas två nya ledare. Jag överraskades av hur välgjord och framförallt rysligt underhållande denna serie var. Bland det jag mest uppskattar är att ingen sida är helt igenom god eller ond. Hjältetyper och mer monsterlika figurer finns på båda sidor om intrigens konflikt. Många av karaktärerna är fantastiska, vilket förstås nästan kan ses som en nackdel när karaktärer dör i varje avsnitt. Den som vill ha engagerande och blodig actionunderhållning bör inte bli besviken av Basilisk. Originalmusiken förtjänar stora hyllningar!

Berserk (1997-1998)

Jag har både recenserat den och nämnt den flera gånger på bloggen tidigare. Berserk är en medeltida action-fantasy baserad på de första volymerna av en mörk mangaserie med samma namn som får Game of Thrones att framstå som Narnia. Trots en låg budget är animeserien grymt välgjord, med ett mästerligt soundtrack och formidabla japanska röstskådisar. Det var den som en gång i tiden introducerade mig till den vuxna delen av animevärlden, och även till manga i allmänhet. Det går bra att skippa första avsnittet och istället se det sist, eftersom det utspelar sig efter alla andra avsnitt. Många som sett serien för första gången har kritiserat slutet som består av en cliffhanger, men själv tycker jag att slutet är perfekt om man tar det för den intensiva cliffhanger som den faktiskt är.

Gungrave (2003-2004)

En maffiahistoria om ett par vänner som går från småkriminella i gatugäng till högrankade medlemmar av ett stort brottssyndikat. Starkt präglad av science fiction då en del medverkande zombiemonster förekommer. Precis som med ovanstående kan man skippa första avsnittet om man vill, man behöver de facto inte se det alls eftersom det fungerar som en sorts introduktion som i princip upprepas runt seriens mitt. Förövrigt gillar jag skarpt det multietniska persongalleriet med sina många tongivande karaktärer. Gungrave är allmänt underskattad och förtjänar mer uppmärksamhet än vad den fått. En av mina absoluta favoriter.

Hellsing Ultimate (2006-2012)

Supersnygg vampyrsaga om Hellsing, en brittisk organisation dedikerad till att bekämpa övernaturliga hot, främst vampyrer. Fascinerande protagonister har serien till sin fördel, med sadistiske vampyren tillika vampyrjägaren Alucard i spetsen. Problemet med Hellsing Ultimate är dock att serien blir för ytlig med ett hastigt manus. Det känns som att cirka 3 säsonger har kramats in i en enstaka. Men den som bara vill ha härligt våldsam action med badass karaktärer bör se häråt. Ytterst underhållande serie trots allt. Slutligen bör jag ta med att den till skillnad från nästan alla andra världens animeserier faktiskt har en engelsk dubbning som är att föredra framför originalet. Bra det eftersom de flesta karaktärerna är europeiska och skådeplatsen oftast är Europa.

Jormungand (2012)

Handlingen utspelas i en nära framtid och centrerar kring barnsoldaten Jonah som lite motvilligt blir en av livvakterna till ambitiösa vapenhandlaren Koko. Kanske en av de svagare serierna på min lista, men definitivt sevärd. Den finländska (!) ex-soldaten Sofia Valmer får en plats som en av mina favoritkaraktärer från animevärlden. Jormungand är annars även ett bra exempel på varför man aldrig ska döma animeserier efter deras ofta dåliga eller rent usla öppningslåtar. Berserk utgör ett ett ännu bättre exempel.

One Punch Man (2015-)

Fantastiskt rolig actionkomedi som innehåller mängder av superhjältar, superskurkar och monster. En ung man vid namn Saitama bestämmer sig för att ta frilansjobb som superhjälte och lyckas på något sätt bli så kraftfull att han kan krossa vem- och vadsomhelst med ett enda knytnävsslag. One Punch Man är en parodi på superhjältar och på medelmåttig populäranime. Till den som vill ha komedi finns ingen bättre animeserie att rekommendera. Det enda negativa jag kan anmärka på är att de kvinnliga karaktärerna är för få i antal och bjuds inte mycket spelrum.

Parasyte: The Maxim (2014)

Skräckserie om utomjordiska parasiter som i hemlighet invaderat Japan och andra delar av världen. En av dessa försöker ta kontroll över en ung mans kropp, men får till slut bara hans hand att styra över. Shinichi och hans nyfunna vän (eller fiende) måste i fortsättningen försöka samexistera mot alla odds. Parasyte står sig onekligen som en av de bästa skräckserierna inom anime och kan gott sägas vara hyfsat originell. Det känns tyvärr som att det bara är en tidsfråga innan Hollywood bestämmer sig för att adaptera den.

Prison School (2015)

Jag funderade på huruvida jag faktiskt skulle nämna denna utmanande anime här. Intrigen äger rum på en internatskola som traditionellt endast tagit emot kvinnliga elever, men som nu ändras och låter några manliga elever ansluta sig. När dessa bryter mot reglerna väljer de att straffas genom skolans fängelsesystem istället för att bli relegerade. Tjejerna i studentrådet som blir killarnas övervakare är starka, kampsportskunniga och slår ofta halvt ihjäl killarna, medan den manliga rektorn är porrberoende och således inte får mycket gjort. Prison School beskrivs nog bäst som en absurd over-the-top komedi som lägger realism åt sidan, med unga män som främsta målgrupp. Jag rekommenderar inte serien, ehem, jag menar bara att den kan vara roande om man inte har något emot dess explicita vansinnigheter. Slutligen varnar jag för mycket naket och halvnaket.

Rainbow (2010)

Dramathriller om några japanska killar som på 1950-talet skickas till ett ungdomsfängelse där de får uthärda konstanta missförhållanden och vanvård. Vänskap är seriens huvudtema, och man kan dra vissa paralleller till The Shawshank Redemption. Den första halvan av serien utspelas till största delen i fängelset och är klart starkare än den andra. Jag blev positivt överraskad över seriens djup och de avtryck den gjorde på mig. Rejäl emotionell kraft i den.

Samurai Champloo (2004-2005)

Från skaparna av hyllade klassikern Cowboy Bebop. Handlingen centrerar kring tonårstjejen Fuu och de två unga samurajmännen som ackompanjerar henne för att hitta en mystisk samuraj som sägs dofta solrosor. Samurai Champloo är ett synnerligen välgjort actionäventyr som förtjänar sin moderna-klassikerstatus. Av 26 avsnitt finns måhända ett par stycken halv-svaga sådana. Annars är serien ett rent nöje som även kan locka till skratt med sin stundom briljanta komik.