Star Wars: The Rise of Skywalker

Titel: Star Wars: Episode IX – The Rise of Skywalker
År: 2019
Längd: 141 min
Genre: Action | Äventyr | Fantasy
Regissör: J.J. Abrams
Skådespelare: Daisy Ridley, Adam Driver, Oscar Isaac, John Boyega, Joonas Suatamo

Rymdsagan av George Lucas fick en stark nystart i The Force Awakens år 2015. Uppföljaren The Last Jedi gillade jag initialt, men den höll inte särskilt bra efter en omtitt. Den är för tråkig helt enkelt. The Rise of Skywalker har till skillnad från föregångaren fått blandade mottaganden av kritiker, och fansen verkar inte speciellt nådiga heller.

Något år efter händelserna i The Last Jedi har Kylo Ren (Adam Driver) fått tag på en sorts vägfinnare som leder till en hemlig Sith-planet. Kejsare Palpatine är där tillbaka med mål att fortsätta sin gamla plan om att erövra galaxen. Rey (Daisy Ridley) förfinar sina krafter under lärning av Leia (Carrie Fisher). När hon får reda på att kejsaren är tillbaka ger hon sig av för att finna Sith-planeten och konfrontera honom.

Somliga har jämfört The Rise of Skywalker med den avslutande säsongen av Game of Thrones. En sådan liknelse håller inte alls. Palpatine dör inte i början av filmen genom att Rose hoppar fram från ingenstans och hugger honom med en kniv. Rey begår inget massmord för att hon har PMS, och hon låter sig inte attackeras för att hon ”typ glömde bort” sina fiender. Jar-Jar Binks kröns inte till kung, han är faktiskt inte med alls tack och lov. Det finns inga större likheter med den katastrofen vad jag kan se. Tvärtemot kan man kritisera filmen för att spela på säkra kort.

Mina åsikter är ganska kluvna, även om jag överlag är positivt inställd. J.J. Abrams tar få risker och ger oss en förutsägbar film som känns repetitiv och kanske gör den nya trilogin aningen poänglös storymässigt. Samtidigt är filmen underhållande och ger fansen en stor mängd nostalgipräglat godis på gott och ont. Daisy Ridley och Adam Driver visar att man inte slarvade med rollsättningen. Deras prestationer är ett lyft som förtjänar att hyllas.

Rent emotionellt är The Rise of Skywalker den starkaste delen i trilogin. Men för den som till exempel tycker att Palpatines återkomst i sig självt är ett eländigt drag så spelar det kanske ingen roll.

Min rangordning av alla icke-animerade filmer i sagan inklusive Solo och Rogue One ser ut på följande vis:

The Empire Strikes Back – 10/10
A New Hope – 9,5/10
The Return of the Jedi – 9/10
The Force Awakens – 8/10
Revenge of the Sith – 7,5/10
The Rise of Skywalker – 7/10
Solo – 6,5/10
The Last Jedi – 6/10
Attack of the Clones – 6/10
Rogue One – 5/10
The Phantom Menace 4/10

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s