Topp 10: Soundtracks från Animefilmer

Tidigare på bloggen skrapade jag ihop en lista med mina favorit-soundtracks från TV-serier. Ett flertal animeserier fick plats där. I detta inlägg listar jag exklusivt mina favorit-soundtracks från animefilmer, med reservation för framtida ändringar.

Det går att argumentera för att Joe Hisaishi bör få än mer utrymme med sin musik till framförallt Hayao Miyazakis filmer. Men åtminstone för variationens skull så får han nöja sig med de platser jag tilldelat honom. Som vanligt ger jag ett par YouTube-länkar till några av filmernas bästa stycken.

10. Millennium Actress – Susumu Hirasawa

Mannen som fick förstaplatsen på min lista över TV-seriesoundtracks får även ett par fingrar med i spelet här. Susumu Hirasawas karaktäristiska toner är svåra att ta miste på för den som är bekant med hans musik.

Länk 1
Länk 2

9. Vargbarnen – Masakatsu Takagi

Kompositören Takagi kan mycket väl bli en långvarig arbetspartner till regissören Mamoru Hosoda. Deras första samarbete kom 2012 med Vargbarnen. Ett mycket ljuvligt soundtrack blev resultatet. (Förresten ingen barnfilm trots den svenska titeln.)

Länk 1
Länk 2

8. Paprika – Susumu Hirasawa

Det bästa med Satoshi Kons surrealistiska science-fiction Paprika är Susumu Hirasawas musik. Det musikaliska geniet får alltså ytterligare en plats på denna lista. Lyssna och njut.

Länk 1
Länk 2

7. Laputa – slottet i himlen – Joe Hisaishi

En av Hayao Miyazakis första filmer som regissör. Joe Hisaishs soundtrack bidrar ytterligare med den där förtrollande stämningen som filmen förfogar över.

Länk 1
Länk 2

6. Perfect Blue – Masahiro Ikumi

Satoshi Kons fantastiska debutfilm innehåller inget soundtrack som är särskilt behagligt att lyssna på. Det är nämligen ganska mardrömslikt till stor del, fast på ett positivt sätt då. Kompositören Ikumi har Perfect Blue som sitt första och enda filmarbete enligt IMDb.

Länk 1
Länk 2

5. Princess Mononoke – Joe Hisaishi

Både kompositören och regissören kan utan tvivel skriva upp Princess Mononoke som en av sina bästa skapelser. Episk musik till en episk film.

Länk 1
Länk 2

4. Porco Rosso – Joe Hisaishi

Precis som med ett par andra filmer på denna lista är soundtracket det bästa med denna film. Väldigt avkopplande. Stycket kallat The Bygone Days är en stor faktor till filmens höga placering här.

Länk 1
Länk 2

3. Ghost in the Shell – Kenji Kawai

Musiken är i princip lika ikonisk som själva filmen. Kanske Kenji Kawais bästa verk som kompositör, trots filmer som Ip Man på sin långa meritlista. Jag är främst förtjust i stycket Nightstalker.

Länk 1
Länk 2

2. A Silent Voice – Kensuke Ushio

Med tanke på hur mycket jag lyssnat på detta soundtrack senaste året kanske det egentligen ska ha förstaplatsen. Det är otroligt uppslukande och briljant komponerat av Kensuke Ushio som gjorde sin filmdebut med A Silent Voice. Hela soundtracket finns på Spotify. Det är betydligt bättre sammanfattat som helhet än med enstaka stycken.

Länk 1
Länk 2

1. Spirited Away – Joe Hisaishi

Det enda anime-soundtracket som kan slå listans föregångar är givetvis det som tillhör tidernas bästa animefilm.

Länk 1
Länk 2

 

Annonser

Topp 10 karaktärer – Harry Potter

Denna lista avhandlar mina 10 favoritkaraktärer från filmserien om Harry Potter. Hade jag gjort en med karaktärerna jag ogillar mest hade jag inkluderat Umbridge, Dobby och Ron. Rupert Grint är egentligen bra som Ron, speciellt i de två första filmerna där han är bäst i huvudtrion. Som karaktär däremot blir han lätt att störa sig på.

10. Minerva McGonagall (Maggie Smith)

Essentiell karaktär som bidrar till att definiera sagan. Hon har hjärtat på rätt ställe och lyckas till och med vara lite rolig några gånger.

9. Gilderoy Lockhart (Kenneth Branagh)

Lockhart är största behållningen i The Chamber of Secrets. Han sticker ut med sin övernarcissistiska personlighet och han tillför en del humor.

8. Alastor Moody (Brendan Gleeson)

Härligt vresig galenpanna man inte vill ha som fiende. Brendan Gleeson var perfekt för rollen.

7. Filius Flitwick (Warwick Davis)

Flitwick fick en välbehövlig makeover av Alfonso Cuarón i The Prizoner of Azkaban. Warwick Davis talang för komik lyser igenom i flertalet scener. Synd att Flitwick inte gavs mer utrymme.

6. Rubeus Hagrid (Robbie Coltrane)

Charmig men lite trögtänkt mysfarbror som framförallt gör första filmen extra bra. Vad vore Hogwarts utan Hagrid?

5. Luna Lovegood (Evanna Lynch)

Luna är en mycket egendomlig karaktär på ett positivt sätt. Man blir glad av hennes närvaro och jag hade föredragit att Harry bli tillsammans med henne framför Ginny i slutändan.

4. Bellatrix Lestrange (Helena Bonham Carter)

Överlägset bästa karaktären bland dödsätarna. Hade någon annan än Helena Bonham Carter spelat henne så hade hon säkert inte hamnat på listan här dock. Som med flera andra karaktärer här önskar jag att hon fått fler scener.

3. Albus Dumbledore (Michael Gambon, Richard Harris)

”You may not like him, but you can’t deny: Dumbledore’s got style.” Jag gillar både Richard Harris och Michael Gambons olika gestaltningar av karaktären. De passar de stilmässigt olika filmerna som de medverkar i. Dumbledore är gåtfull och respektingivande.

2. Hermione Granger (Emma Watson)

Skulle kanske ha haft förstaplatsen egentligen. Hermione är modig, intelligent, attraktiv och så otroligt vital för sagan på många sätt. Emma Watson ger karaktären tonvis med utstrålning. Om man dessutom låtsas att hon blev tillsammans med Harry istället för Ron så känns allt genast bättre.

1. Severus Snape (Alan Rickman)

Som jag redan skrivit i ett tidigare inlägg så beundrar jag Snape starkt och anser honom vara sagans största hjälte. Alan Rickman förtjänade alla eloger för sin exceptionella rollprestation.

Topp 10 – Eric Cartman

Eric Cartman skulle jag förmodligen utse till den bästa karaktären som skapats i fiktionens värld. Hans personlighet är paranoid, egocentrisk, rasistisk, sociopatisk, bortskämd och manipulativ. Han saknar helt självinsikt och han har flertalet mentala problem. Man kan tro att det är Donald Trump jag beskriver.

I detta inlägg listar jag de 10 bästa avsnitten av South Park där Cartman står i centrum och hans personlighet träder igenom. Jag ger också länkar till avsnitten på SouthParkStudios där de kan ses gratis.

Tidigare har jag gjort en lista över de allmänt bästa avsnitten från serien; här. De blir naturligtvis ganska lika varandra.

10. Cat Orgy (Säsong 3)

Utspelar sig när killarna gick i tredje klass och Cartman var mer oskyldig. Stan’s storasyster Shelly ska vara barnvakt åt Cartman då hans mamma ska på fest. Shelly gör klart att det är hon som bestämmer i huset under tiden. Hon och Cartman kommer bra överens så småningom när hennes äldre pojkvän blir deras gemensamma fiende.
Länk

9. Awesom-O (Säsong 8)
Cartman planerar att grundlura Butters genom att klä ut sig till en robot som har uppgiften att vara Butters vän. Det visar sig att Butters förfogar över en pinsam videoinspelning på Cartman som han kan använda som hämnd ifall det någonsin skulle krävas. Cartman håller sig därför kvar i sin robotdräkt länge i hopp om att få tag på videoklippet och förstöra det.
Länk

8. Cartman Finds Love (Säsong 16)
Allas vår favorit-rasist spenderar sin tid genom att sammanföra skolkamrater av samma etnicitet som kärlekspar. Det visar sig som så många gånger förut att han lider av psykologiska besvär som kommer att ge honom motvind.
Länk

7. Casa Bonita (Säsong 7)
Kyle fyller år och får ta med några vänner till nöjesrestaurangen Casa Bonita. Cartman tillåts inte följa med trots att han gärna vill, men ifall Butters inte kan komma så får Cartman ta hans plats. Cartman hittar en lösning genom att låsa in Butters i ett skyddsrum. Men när polisen kopplas in ser det mörkt ut för gärningsmannen.
Länk

6. Ginger Kids (Säsong 9)
I klassrummet föreläser Cartman rasistiskt om gingerbarn; det vill säga rödhåriga barn med blek hy och fräknar. För att lära honom en ordentlig läxa sminkar hans vänner honom och färgar hans hår när han sover så att han själv ser ut som en ginger. Konsekvenserna blir dessvärre ödesdigra.
Länk

5. Cartman’s Incredible Gift (Säsong 8)

Cartman hamnar i en kortvarig koma efter att ha försökt flyga från ett tak. När han vaknar tror han sig ha fått en sorts psykiska krafter. Stadens polis vill använda dessa för att lösa några mordfall. Att lita på Cartman och hans påstådda krafter är dock inte något de borde göra.
Länk

4. Scott Tenorman Must Die (Säsong 5)
Avsnittet som verkligen förvandlade Cartman från busunge till ondskefullt geni. Scott Tenorman är en översittare som ständigt retar och förlöjligar honom. För att hämnas tänker Cartman ut en plan som ska förgöra Tenorman en gång för alla.
Länk

3. Breast Cancer Show Ever (Säsong 12)
Wendy tröttnar på att Cartman alltid ska provocera och jävlas med henne. Hon utmanar honom på en fajt efter skolans slut. Cartman inser att han kan förlora fajten och skämma ut sig inför hela skolan. Han försöker smita undan på många sätt utan att någon ska få reda på att han inte vågar slåss.
Länk

2. The Death of Eric Cartman (Säsong 9)
Skoleleverna i South Park ignorerar Cartman till fullo eftersom att han alltid beter sig så illa mot allihop. Han börjar sedermera tro att han är död eftersom ingen tycks kunna se eller höra honom. Till himlen eller helvetet förs han dock inte, och han undrar då om Gud kanske vill att han ska kompensera för tidigare illdåd innan han får komma in i himlen. Med hjälp av den ende som tycks kunna se honom, Butters, försöker Cartman gottgöra för de synder han begått så många gånger.
Länk

1. Tsst (Säsong 10)

Cartmans mor känner att hon behöver söka hjälp för att få ordning på sin son. Hon ringer Nannyakuten som visar sig vara chanslös och blir totalknäckt. Det enda val som finns kvar är att kalla på ”The Dog Whisperer” Cesar Millan, som med sina mer exklusiva knep kanske kan utföra den till synes omöjliga uppgiften att tämja Eric Cartman.
Länk

Bästa Ghibli-låtarna

Precis som jag gjort förut med Disney-låtar så listar jag här även mina favoritlåtar från Japans största animationsstudio. De borde egentligen inte jämföras för mycket med Disney bland annat eftersom många av Studio Ghiblis filmer egentligen är riktade till en mer vuxen publik. Men något dessa studior definitivt har gemensamt är de bra låtarna som ackompanjerar deras filmer.

Listan var något svårare att göra än Disney-listan eftersom majoriteten av Ghiblis filmlåtar är på japanska och jag förstår inte japanska sådär jättebra. Jag har förövrigt skrivit låtarnas engelska titlar följt av de svenska filmtitlarna.

5. Happy Birthday (Uppe på vallmokullen)

Ghibli har flera likvärdiga låtar bakom sig i mitt tycke, så denna sitter lösast av alla. Något gör att jag fastnar för den bara litegrann mer än övriga, så den får sistaplatsen här.

Länk

4. Carrying You (Laputa – Slottet i himlen)

Denna låt har en småmelankolisk melodi som lyckas tilltala mig och förtjänar absolut en plats här.

Länk

3. Fine on the Outside (När Marnie var där)

En engelsk låt av Priscilla Ahn som tog inspiration från sin egen barndom. Sorgligast på listan.

Länk

2. Always With Me (Spirited Away)

Borde kanske ha förstaplatsen. Väldigt fin sång värdig den mästerverket den skapats för.

Länk

1. Wrapped in Kindness (Kikis expressbud)

Jag känner mig väldigt glad av denna låt. Det går förstås hand i hand med filmens starka feel-good-affekt.

Länk

Bubblare:

Nobody Knows Your Heart – Länk
Therru’s Song – Länk
Become the Wind – Länk
When I Remember This Life – Länk
The Old Days – Länk

Topp 10 – Manliga roller som ingen kunnat göra bättre

Detta är ingen lista över världens bästa rollprestationer eller sådana som nödvändigtvis förtjänar Oscars. Listan innehåller skådespelarinsatser som man inte kan tänka sig någon annan göra, alltså skådespelare som äger som roll om man säger så. Jag tänker göra en liknande listor för kvinnliga skådespelare så småningom, så får jag jämn könsfördelning.

Både filmer och TV-serier räknas in. Jag tar däremot inte med röstskådespeleri i beräkningarna.

Charlie Chaplin borde egentligen ha fått en plats, men grejen är att det gäller majoriteten av hans roller jag valde att bara utelämna honom och mena att han får en stor hedersplats vid sidan av istället.

Listan var förövrigt väldigt svår att rangordna.

10. Hugh Jackman – X-Men

Wolverine är namnet på en av vita dukens mest framstående superhjältar. Han har blivit det mycket tack vare Hugh Jackmans ikoniska porträttering i rollen. Jackman pensionerade sig ifrån den med flaggan i topp då Logan är en helt strålande film.

9. Leslie Nielsen – Police Squad!, The Naked Gun

Med stor talang för komik och att kunna se gravallvarlig ut i de roligaste situationerna gjorde sig Leslie Nielsen rikligt bemärkt i rollen som Frank Drebin. TV-serien som kom innan filmerna var före sin tid.

8. Samuel L. Jackson – Pulp Fiction

Sam Jackson har medverkat i en stor mängd filmer under sin karriär. Rollen han säkerligen är mest känd för är Jules Winnfield, den pratsamme lönnmördaren från Quentin Tarantinos största mästerverk.

7. James Stewart – It’s a Wonderful Life

Utan den speciella karisman hos James Stewart hade folkkära klassikern It’s a Wonderful Life aldrig blivit fullt lika bra eller minnesvärd. En annan George Bailey känns otänkbar.

6. Arnold Schwarzenegger – The Terminator

Arnold kommer aldrig vinna någon Oscar för sitt skådespeleri. Hans stenansikte och maskinella agerande kom dock perfekt till pass för James Camerons revolutionerande actionfranchise om människa mot maskin, särskilt för andra filmen med titeln Judgment Day.

5. Peter Dinklage – Game of Thrones

Peter Dinklage gör en kanoninsats som Tyrion Lannister i tidernas största fantasyserie för TV. Han visar sig vara världens bästa dvärgskådespelare och det går samtidigt inte att föreställa sig någon annan i rollen.

4. Morgan Freeman – The Shawshank Redemption

I förlagan är karaktären en vit irländare. Dess författare Stephen King ansåg dock att det var genialt att ge rollen till Morgan Freeman. Vad vore detta storartade mästerverk utan Freeman och dennes berättarröst?

3. Ian McKellen – The Lord of the Rings, The Hobbit

Det finns ett flertal skådespelare från denna saga jag vill lyfta fram, som Andy Serkis och Christopher Lee. Men först i ledet står ändå Ian McKellen som verkligen låste in sig själv i rollen och slängde nyckeln. Han var minst sagt värd sin Oscarsnominering och även om han inte helt gladde sig åt sitt jobb i The Hobbit ställde han upp och gjorde det bra.

2. Johnny Depp – Pirates of the Caribbean

Hur hade det egentligen gått med de andra i denna piratroll som erbjöds eller var påtänkta för den, som Robert De Niro, Christopher Walken, Michael Keaton eller Matthew McConaughey? Totalflopp utan uppföljare? Johnny Depp improviserade mycket i sin rolltolkning och han står bakom en rejäl portion av filmseriens succé.

1. Rowan Atkinson – Mr. Bean

Rollen som Mr. Bean i serien med samma namn skrevs specifikt för Rowan Atkinson och det är lätt att förstå varför. Någon annan i rollen skulle vara en omöjlighet, såpass att Atkinson måste ha förstaplatsen på min lista här. Han förtjänar sin status som legendarisk komiker, något som framgår tydligt av TV-serien.

10 Bästa bio-flopparna

Det känns besynnerligt när man tittar på hur många klassiker och mästerverk som faktiskt floppat på biograferna, kanske rentav storfloppat och dessutom inte bemötts av särskilt positiva recensioner av kritiker. Jag listar några fantastiska filmer här som gått dåligt på biograferna.

10. Hugo (2011)

Kritikerna prisade den och Oscarsakademin gav 11 nomineringar varav ett flertal vinster. Ekonomiskt blev filmen däremot en flopp och fick inte tillbaka mycket alls av sin budget.  Jag gillar verkligen Hugo och tycker att den finns bland Martin Scorseses 5-6 bästa meriter.

9. Office Space (1999)

En helt genialisk komedi med skarp dialog, smått oförglömliga karaktärer och ett skönt soundtrack präglat av hiphop-gruppen Geto Boys. Förtjänade givetvis att dra in mer pengar än vad den gjorde.

8. Once Upon a Time in America (1984)

Namn som De Niro, James Woods och Sergio Leone var inte tillräckliga för att ekonomiskt rädda detta gangsterdrama. Once Upon a Time in America drog knappt in en sjättedel av sin budget. Det kan ha att göra med att speltiden förkortades kraftigt för amerikanska biovisningar.

7. The Big Lebowski (1998)

Bröderna Coens bästa film enligt mig. Numera en gigantisk kultklassiker, men den fick inga Oscarsnomineringar och blev ingen höjdare på biografer. The Big Lebowski är en av de bästa komedierna någonsin och man kliar sig visst lite på huvudet när man tänker på den som en flopp.

6. Eldflugornas grav (1988)

Tveklöst en av de bästa animerade filmerna någonsin. Tyvärr marknadsfördes den som en barnfilm, vilket gjorde stor ekonomisk skada, särskilt i USA. ”Eldflugornas grav – skoj för hela familjen!”… eller inte. Detta är ett mörkt krigsdrama för vuxna och man bör inte förvänta sig annat.

5. Vertigo (1958)

Mästerregissören Alfred Hitchcock lyckades inte göra biosuccé av Vertigo. Han skyllde floppen på att 50-åriga James Stewart var för gammal för rollen som övertygande kärleksintresse åt 25-åriga Kim Novak. Jag tycker att det låter långsökt. Att filmen fick blandad kritik hjälpte säkert inte heller. Nu ses den dock som det mästerverk den faktiskt är.

4. Fight Club (1999)

Topplistan har nu kommit in på mina favoritfilmer. Fight Club vann tillbaka mindre än sin dubbla budget, klart under studions förväntningar. Den drog huvudsakligen en manlig publik och saknade framförallt kvinnor på biograferna trots en halvnaken Brad Pitt medverkande. Helena Bonham Carter gör en lysande rollprestation som är underskattad.

3. It’s a Wonderful Life (1946)

Med en ekonomisk förlust, ljumna recensioner och noll Oscarsvinster skulle det tyvärr dröja många decennier innan Frank Capras tidlösa julklassiker erkändes för vad den är. När It’s a Wonderful Life blev en TV-tradition runt jultider i slutet på 70-talet började den äntligen få sin status. Capra, James Stewart och Donna Reed hann alla lyckligt nog leva för att se den blomstra. Capra och Stewart har båda sagt att filmen är deras favorit bland egna verk.

2. The Shawshank Redemption (1994)

Morgan Freeman och Tim Robbins har båda nämnt och skämtat om att filmens titel bidrog till att den floppade. ”Shinkshonk Reduction” har Robbins sagt att fansen frågat om. Det ligger säkert något i det. Filmen blev dock ganska snabbt en succé på filmhyllorna efter sina biovisningar. Resten är historia, som man säger.

1. Once Upon a Time in the West (1968)

Andra filmen av Sergio Leone på listan. Han var en sann mästare på att skapa film, men dessvärre inte på att få publik till biograferna. Once Upon a Time in the West floppade i USA men gjorde istället succé i Frankrike av någon anledning. Regissörer som Quentin Tarantino, Martin Scorsese, John Carpenter, George Lucas och många fler har alla talat om vilket inflytande filmen haft på dem. Min personliga favorit genom alla tider efter The Lord of the Rings.

Animeserier – mina favoriter

Eftersom jag ökat mitt animetittande detta år tänkte jag att jag lika gärna kunde skriva ihop ett inlägg om de bästa animeserierna jag sett. Några av dem har jag recenserat på bloggen tidigare. Jag tar endast med serier för vuxna här och undviker exempelvis Mumindalen som annars är en favorit för mig sedan barndomen. Serierna listar jag efter bokstavsordning och jag struntar i betygsättningen, men kan väl säga att alla ligger på betyg mellan 7 och 10.

Basilisk (2005)

Kort summerat är detta en sorts Battle Royale som äger rum i Japan runt 1600-talet. 10 elitkrigare med övernaturliga förmågor på varsin sida av två rivaliserande klaner slungas ut i krig mot varandra. I centrum finns en romans mellan klanernas två nya ledare. Jag överraskades av hur välgjord och framförallt rysligt underhållande denna serie var. Bland det jag mest uppskattar är att ingen sida är helt igenom god eller ond. Hjältetyper och mer monsterlika figurer finns på båda sidor om intrigens konflikt. Många av karaktärerna är fantastiska, vilket förstås nästan kan ses som en nackdel när karaktärer dör i varje avsnitt. Den som vill ha engagerande och blodig actionunderhållning bör inte bli besviken av Basilisk. Originalmusiken förtjänar stora hyllningar!

Berserk (1997-1998)

Jag har både recenserat den och nämnt den flera gånger på bloggen tidigare. Berserk är en medeltida action-fantasy baserad på de första volymerna av en mörk mangaserie med samma namn som får Game of Thrones att framstå som Narnia. Trots en låg budget är animeserien grymt välgjord, med ett mästerligt soundtrack och formidabla japanska röstskådisar. Det var den som en gång i tiden introducerade mig till den vuxna delen av animevärlden, och även till manga i allmänhet. Det går bra att skippa första avsnittet och istället se det sist, eftersom det utspelar sig efter alla andra avsnitt. Många som sett serien för första gången har kritiserat slutet som består av en cliffhanger, men själv tycker jag att slutet är perfekt om man tar det för den intensiva cliffhanger som den faktiskt är.

Gungrave (2003-2004)

En maffiahistoria om ett par vänner som går från småkriminella i gatugäng till högrankade medlemmar av ett stort brottssyndikat. Starkt präglad av science fiction då en del medverkande zombiemonster förekommer. Precis som med ovanstående kan man skippa första avsnittet om man vill, man behöver de facto inte se det alls eftersom det fungerar som en sorts introduktion som i princip upprepas runt seriens mitt. Förövrigt gillar jag skarpt det multietniska persongalleriet med sina många tongivande karaktärer. Gungrave är allmänt underskattad och förtjänar mer uppmärksamhet än vad den fått. En av mina absoluta favoriter.

Hellsing Ultimate (2006-2012)

Supersnygg vampyrsaga om Hellsing, en brittisk organisation dedikerad till att bekämpa övernaturliga hot, främst vampyrer. Fascinerande protagonister har serien till sin fördel, med sadistiske vampyren tillika vampyrjägaren Alucard i spetsen. Problemet med Hellsing Ultimate är dock att serien blir för ytlig med ett hastigt manus. Det känns som att cirka 3 säsonger har kramats in i en enstaka. Men den som bara vill ha härligt våldsam action med badass karaktärer bör se häråt. Ytterst underhållande serie trots allt. Slutligen bör jag ta med att den till skillnad från nästan alla andra världens animeserier faktiskt har en engelsk dubbning som är att föredra framför originalet. Bra det eftersom de flesta karaktärerna är europeiska och skådeplatsen oftast är Europa.

Jormungand (2012)

Handlingen utspelas i en nära framtid och centrerar kring barnsoldaten Jonah som lite motvilligt blir en av livvakterna till ambitiösa vapenhandlaren Koko. Kanske en av de svagare serierna på min lista, men definitivt sevärd. Den finländska (!) ex-soldaten Sofia Valmer får en plats som en av mina favoritkaraktärer från animevärlden. Jormungand är annars även ett bra exempel på varför man aldrig ska döma animeserier efter deras ofta dåliga eller rent usla öppningslåtar. Berserk utgör ett ett ännu bättre exempel.

One Punch Man (2015-)

Fantastiskt rolig actionkomedi som innehåller mängder av superhjältar, superskurkar och monster. En ung man vid namn Saitama bestämmer sig för att ta frilansjobb som superhjälte och lyckas på något sätt bli så kraftfull att han kan krossa vem- och vadsomhelst med ett enda knytnävsslag. One Punch Man är en parodi på superhjältar och på medelmåttig populäranime. Till den som vill ha komedi finns ingen bättre animeserie att rekommendera. Det enda negativa jag kan anmärka på är att de kvinnliga karaktärerna är för få i antal och bjuds inte mycket spelrum.

Parasyte: The Maxim (2014)

Skräckserie om utomjordiska parasiter som i hemlighet invaderat Japan och andra delar av världen. En av dessa försöker ta kontroll över en ung mans kropp, men får till slut bara hans hand att styra över. Shinichi och hans nyfunna vän (eller fiende) måste i fortsättningen försöka samexistera mot alla odds. Parasyte står sig onekligen som en av de bästa skräckserierna inom anime och kan gott sägas vara hyfsat originell. Det känns tyvärr som att det bara är en tidsfråga innan Hollywood bestämmer sig för att adaptera den.

Prison School (2015)

Jag funderade på huruvida jag faktiskt skulle nämna denna utmanande anime här. Intrigen äger rum på en internatskola som traditionellt endast tagit emot kvinnliga elever, men som nu ändras och låter några manliga elever ansluta sig. När dessa bryter mot reglerna väljer de att straffas genom skolans fängelsesystem istället för att bli relegerade. Tjejerna i studentrådet som blir killarnas övervakare är starka, kampsportskunniga och slår ofta halvt ihjäl killarna, medan den manliga rektorn är porrberoende och således inte får mycket gjort. Prison School beskrivs nog bäst som en absurd over-the-top komedi som lägger realism åt sidan, med unga män som främsta målgrupp. Jag rekommenderar inte serien, ehem, jag menar bara att den kan vara roande om man inte har något emot dess explicita vansinnigheter. Slutligen varnar jag för mycket naket och halvnaket.

Rainbow (2010)

Dramathriller om några japanska killar som på 1950-talet skickas till ett ungdomsfängelse där de får uthärda konstanta missförhållanden och vanvård. Vänskap är seriens huvudtema, och man kan dra vissa paralleller till The Shawshank Redemption. Den första halvan av serien utspelas till största delen i fängelset och är klart starkare än den andra. Jag blev positivt överraskad över seriens djup och de avtryck den gjorde på mig. Rejäl emotionell kraft i den.

Samurai Champloo (2004-2005)

Från skaparna av hyllade klassikern Cowboy Bebop. Handlingen centrerar kring tonårstjejen Fuu och de två unga samurajmännen som ackompanjerar henne för att hitta en mystisk samuraj som sägs dofta solrosor. Samurai Champloo är ett synnerligen välgjort actionäventyr som förtjänar sin moderna-klassikerstatus. Av 26 avsnitt finns måhända ett par stycken halv-svaga sådana. Annars är serien ett rent nöje som även kan locka till skratt med sin stundom briljanta komik.