Titel: Kill Bill: Vol. 1
År: 2003
Längd: 111 min
Genre: Action | Thriller
Regissör: Quentin Tarantino
Skådespelare: Uma Thurman, Lucy Liu, Sonny Chiba, Vivica A. Fox, Daryl Hannah, David Carradine
Redan under inspelningen av Pulp Fiction fick Tarantino och Thurman idén om att göra en slags kung fu-film i 70-tals anda. Den utvecklades till ett långt manus som tog många år att skriva och som splittrades i två delar. Först ut var Kill Bill: Vol. 1, en film som mottogs väl av kritiker och publik.
Den blonda kvinnan vi får känna som ”The Bride” (Uma Thurman) är en före detta lönnmördare i ”Deadly Viper Assassination Squad”. Hon bestämde sig för att överge den vägen, skaffa en ny identitet och gifta sig med en god man. På hennes bröllopsceremoni blir hon till synes mördad av sina ex-kamrater, ledda av Bill (David Carradine). The Bride är gravid med Bills barn, något han inte verkar bry sig om. Hon vaknar upp ur en koma fyra år senare med endast en sak i huvudet, att utkräva kall vedergällning på alla som var inblandade i försöksmordet på henne och barnet.
Bland det roliga med Kill Bill är att en kvinna har huvudrollen. Uma Thurman spelar en stark tjej som slaktar män på löpande band. Den typen av roller går förstås oftast till just män. Ikoniska actionhjältar av manligt kön är lätta att räkna upp, medan kvinnor är mer frånvarande. Tarantino har nämnt att unga tjejer gärna får ta en titt på Kill Bill, bland annat i denna intervju där en snorkig moraltant skäller ut honom och hans film.
Fram till 2003 var de fyndiga dialogerna det mest utmärkande i regissörens stil. Här ligger dock sprutande blod och våldsamheter i större fokus än samtalen. Här hedras samurajfilmer, Hong Kong-action, spagettiwesterns och liknande ting. Den lövtunna berättelsen klarar sig tack vare ett genialiskt utförande med en hel del humor.
Voldo's Filmblogg 
Kill Bill är min favortitfilm med Tarantino just tack vare avsaknaden av Tarantinos ändlösa dialoger som jag ofta har lite svårt för.
Jag gillade att Tarantino blandade så många olika berättarstilar i filmen. trots sin längd blir aldrig filmen tråkig. Möjligtvis Bill monolog i slutet på 2:an då saggar berättelsen reljält.
Själv diggar jag dialogerna. Pulp Fiction är en av mina favoritfilmer.
Denna etta var väl helt ok men själv skulle jag nog inte ge den riktigt så högt betyg. Ja, vi fattar, The Bride är stencool, Tarantino gillar gamla fajtingfilmer, moving on please… Nu hädar jag väl, men jag tyckte att exvis Inglorious Basterds var betydligt mer underhållande.
Tycker också att Basterds är bättre, men Kill Bill är inte så värst långt ifrån.
Kill Bill filmerna är inga favoriter. Tycker Tarantino tappat mer och mer av sin ”magi” efter Pulp Fiction. Basterds var ett riktigt bottennapp den också och att nu ge sig på att göra Kill Bill 3 känns lite….fantasilöst. Men det är så Hollywood känns nu för tiden…inget originellt längre, bara tama remakes och uppföljare.
Att hitta någonting originellt bland dagens filmer är absolut inte lätt, kanske rentav omöjligt. Många filmer har ju gjorts genom åren, att skapa någonting annorlunda som verkligen sticker ut låter knepigt. Fast Basterds är faktiskt en av de filmer som känts mest originell under de senaste decenniet.
Hur snygg och hur jäkla härligt våldsam som helst! Stor underhållning, men jag gillar ju mer dialog-Tarantino än splatterditon. Men framtida kultfilm, utan tvekan.
Kill bill är en given favorit !
Nöjet med denna film ,förutom alla genrer han petat in,är att det är tuffa damer med. I flertalet amerikanska filmer är det fortfarande mesiga hemmafruar som framställs som idealet. Tarantino är bra på att göra udda filmer,men inte alltid bra filmer,dock är Bill min favorit men jag tycker 9 hade varit rättvisare.