Titel: Thor: Ragnarok
År: 2017
Längd: 130 min
Genre: Komedi | Action | Äventyr
Regissör: Taika Waititi
Skådespelare: Chris Hemsworth, Tom Hiddleston, Cate Blanchett, Mark Ruffalo, Tessa Thompson, Jeff Goldblum, Idris Elba, Karl Urban
År 2013 kom en av senaste decenniets absolut sämsta superhjältefilmer i form av Thor: The Dark World. Jag hade så mycket negativt att säga om den att jag inte orkade skriva en recension av den, utan tänkte istället låta denna video av CinemaSins tala för mig. Uppföljaren Ragnarok har en klart avvikande stil som komedi samt en stor kompetensskillnad hos regissören gentemot förra.
Asgard befinner sig i en rejäl knipa när mäktiga dödsgudinnan Hela (Cate Blanchett) intar dess tron. Hennes mål är att erövra och härska. Åskguden Thor (Chris Hemsworth) förs iväg till andra sidan universum där han tvingas bli gladiator och strida för sin frihet. Han tar hjälp av bland andra sin bror Loki (Tom Hiddleston) och sin gamle arbetskamrat Bruce Banner (Mark Ruffalo) för att fly. Tillsammans måste de besegra Hela och återta Asgard ifrån henne.
Regissören Taika Waititi gav oss en fin komedipärla i Hunt for the Wilderpeople 2016. Att låta honom ta rodret för Ragnarok var ett synnerligen klyftigt drag. Det har nämligen resulterat i en av de absolut roligaste superhjältefilmerna någonsin. Till viss mån känns humorn krystad, och den lider därmed av snarlika problem som omdiskuterade The Last Jedi gör. Överlag sitter dock humorn som handen i handsken. Jag blev underbart överraskad.
En stor del av filmens styrka ligger i att den inte tar sig självt på för stort allvar. Den har dessutom hittat nästan helt rätt med sina skådespelare och karaktärer. Undantaget är några klichéer och att Cate Blanchetts skurk förblir någotsånär endimensionell. Vi har ett lagom antal hjältar och skurkar som annars kan vara för många i Marvels verk. Det blir inte alls lika rörigt här som i Age of Ultron eller Civil War.
Enligt mig kan Ragnarok lugnt beskrivas som en av filmhistoriens största uppryckningar. En fantastisk film med en usel föregångare alltså. Därtill en knappt godkänd etta från 2011. Här finns inte precis något överflöd av intelligens och logik, men underhållningsfaktorn är formidabel. Slutbetyget ska vara högt.
Voldo's Filmblogg 
Där har du en poäng, även om Waititi är bättre på humor än sin skurk är det en enorm uppryckning jämfört med Dark World. Men jag skulle nog behöva bägge filmerna vila och sedan se dem back to back för att kunna välja vilken som är bäst av den här eller första Guardians of the Galaxy.