Warcraft

Titel: Warcraft
År: 2016
Längd: 123 min
Genre: Action | Äventyr | Fantasy
Regissör: Duncan Jones
Skådespelare: Travis Fimmel, Paula Patton, Ben Foster, Dominic Cooper, Toby Kebbell, Ben Schnetzer, Robert Kazinsky, Daniel Wu

Som stort fan av Warcaft-franchisen sedan många år tillbaka har jag längtat efter denna filmatisering. Den första trailern visade undermålig CGI, jag blev besviken och var orolig att filmen skulle svärta franchisen och sätta stopp för eventuella uppföljare. Fler trailers dök sedermera upp, snyggare och mer putsade. Det slutgiltiga resultatet går folks åsikter väldigt skilda håll om.

Världen som kallas Azeroth har haft fred på senare år. Människor, dvärgar och nattalver kommer bra överens. De får dock oväntat besök i form av storväxta orcer. Dessa orcers vägledare, Gul’dan (Daniel Wu), använder destruktiva häxkonster för att öppna en portal som leder till Azeroth så att hans orcer kan ta sig dit och vinna nya marker. Orcerna består av många olika klaner, en av dessa är Frostwolf som leds av respekterade Durotan (Toby Kebbell). Han vill inte följa Gul’dan och hans undersåtar som trampar ner allt och alla i sin väg. Durotan vill söka fred med människorna, men fred är svåruppnåeligt och många liv kommer att skördas i processen.

Med tanke på de hårda omdömen som filmen fått av kritiker och diverse publikindivider kanske Warcraft är en film som enbart tilltalar de redan insatta fansen. För mig framstod den inte så. Jag försökte se den med mitt vanliga filmkritiska öga, och jag kunde banne mig inte hitta några jättestora brister att peka på. Visst finns dem där, men de gör inte tillräckligt mycket väsen av sig för att ifrån ta mig en positiv filmupplevelse.

Allra främst utmärker sig filmen på det visuella planet. Dataeffekterna håller absoluta toppklass, något som definitivt gynnar en stor fantasyfilm som denna. Orcerna ser nämligen inte mycket mer animerade ut än vad de icke-animerade människorna gör. Som krydda på detta finns enastående kvalitet i kostym- och scenografi-departementet. Mina farhågor om att rustningar och dylikt skulle se ut som plast likt de som finns i superhjältefilmen Thor från 2011 blev lyckligtvis inte alls besannade.

Fansen av spelen får en del godis att bita på i form av referenser som ett par gånger även lockar till skratt. De icke-insatta kommer förmodligen inte att reagera, men för oss andra är det kul. Humor har inte snålats med trots mörka teman. Förutom de små referenserna är det en riktig fröjd att beskåda så många legendariska karaktärer från Warcraft’s universum i action, som man har integrerat med och spelat som i spelen. Vad som gör spelen så bra ligger egentligen inte huvudsakligen i deras funktioner och spelmekaniker, utan i karaktärerna, miljöerna och berättelserna. Denna film avhandlar en knapp bråkdel av berättelserna om Warcrafts värld, och det finns långt mer intressanta sådana att filmatisera för eventuella uppföljare.

Jag kan förstå delar av kritiken som filmen fått. Vi slängs snabbt in i handlingen och får inte mycket bakgrundsinformation om huvudkaraktärerna eller platserna. Filmen hade tjänat på att vara en kvart längre med fokus på inledningen. Annars kan jag inte placera mycket bland besvikelser för mig här. Det skulle i så fall vara nattalvernas utseenden. De glimtar bara förbi några korta stunder, men de ser mer ut som utklädda människor än som de nattalver man känner till. De hade nog mått bra av att göras helt i motion-capture likt orcerna. Någon annan som bara skymtas ibland är Grommash Hellscream, en långhårig orc med tatuerad vänsteraxel. Jag hade hoppats på att han skulle få en större roll, han som är en av mina personliga favoritfigurer från Warcraft och en allmänt central profil. Hon får säkert mer utrymme i eventuell uppföljare. Det kan förövrigt tilläggas att soundtracket inte är dåligt, men i närheten av de mästerliga soundtracken från spelen befinner det sig inte heller.

Tiden går fort när man blir underhållen, att speltiden kändes för kort kan man alltså se som ett plus. Men samtidigt hade den som sagt mått bra av att vara längre. Filmen kommer inte att falla alla i smaken, den är lite speciell och bör onekligen beskrivas som fantasy med extra stort F. Men den som är fan av både franchisen och actionfylld fantasi i allmänhet bör gilla filmen. Riktigt snygg och överraskande välgjord, så lyder min slutmening om jag ska välja en. Slutbetyget blir en stark sjua.

 

För den som är intresserad av bra animerade kortfilmer om vissa karaktärers bakgrund:

Gul’dan
Durotan
Grommash