Blade of the Immortal

Titel: Blade of the Immortal (Mugen no jûnin)
År: 2017
Längd: 140 min
Genre: Action | Drama
Regissör: Takashi Miike
Skådespelare: Takuya Kimura, Hana Sugisaki, Sôta Fukushi, Hayato Ichihara, Erika Toda

Takashi Miike är sannerligen en regissör som inte drar sig för att arbeta. Hans hundrade film blev titulerad Blade of the Immortal. Den baseras på en manga med samma namn som onekligen tillhör världens allra bästa.

Rin Asano (Hana Sugisaki) är en tonårstjej som någonstans runt 1700-talets Japan får sina föräldrar mördade av klanen Ittō-ryū, ledda av Anotsu Kagehisa (Sôta Fukushi). Efter detta har Rin hämnd i tankarna och vill döda alla som deltog vid morden. För att åstadkomma hämnden anlitar hon en odödlig livvakt vid namna Manji (Takuya Kimura), vars kropp kan helas av en sorts inneboende blodmaskar. Manji är skicklig med sina svärd, men det är även Ittō-ryū och framförallt Anotsu. Många blodiga strider väntar.

Blade of the Immortal var en av de första mangaserierna jag någonsin läste. Den publicerades mellan 1993 och 2012 med en omfattning på 30 volymer. Denna längd har här klämts ihop i en 140 minuters spelfilm. Föga överraskande blir resultatet kortfattat och ytligt. Däremot brister det inte mycket mer än så, vilket naturligtvis uppskattas.

Adaptationer i live-action av anime och manga blir sällan bra. Varken Japan eller Hollywood brukar lyckas. Chan-wook Park’s sydkoreanska Oldboy står ohotad på topp sedan 2003. Även om Blade of the Immortal inte kommer i närheten hör den till en av dessa få bra adaptioner som finns. Det var smart att låta Takashi Miike regissera, han som har ett öga för att skapa snygg bloddränkt action. Det kan man inte minst skåda i 13 Assassins från 2010. Styrkan här ligger just i actiondelarna och det skarpa fotot.

Denna adaption tar sig en del friheter och är som sagt sammandragen i storyn, men oavsett om man har läst mangan eller ej tror jag man här kan finna nöje om man bara gillar våldsamma svärdstrider och inte stör sig för mycket på unge huvudrollsinnehavaren Hana Sugisaki’s skrikande. Många av karaktärerna som mest skymtar förbi ges förstås mer utrymme i förlagan som jag rekommenderar i första hand.

Takashi Miike och kompani visar 2017 års poänglösa magplask Ghost in the Shell var skåpet ska stå. Kritikerna håller mig med där överlag då Blade of the Immortal nått upp i 85% på RottenTomatoes. Synd att den inte delades upp i en trilogi bara på cirka 2 timmar vardera.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s